Mammas första möte med M’s föräldrar gick i stort sett smärtfritt förutom två informationsmissar. Jag glömde att min skira, politisikt korrekta familj ofta behöver vägledning för att undvika andnöd i vissa situationer. Mormor borde ha varnats för M’s pappas oförbehållsamma kärlek till gamla personer och hans tvångsmässiga skämtande. Jag borde också förberett min familj bättre på den olssonska klanens outtröttliga lust att medvetet provocera och debattera. Mammas nya kille var också med, vi bodde alla nio under samma tak och jag var den minsta gemensamma nämnaren in the potpourri from hell. Inte för att det var direkt helvetiskt utan mer så att alla var så fantastiskt fascinerande omaka.
Bild: Jan Steen
fredag 26 juni 2009
tisdag 9 juni 2009
lördag 6 juni 2009
Tillämpning av nya geografiska kunskaper
torsdag 4 juni 2009
Amerikabreven del 2 eller Guldet blev till sand
Han sträckte fram en kallsvettig hand med hjälp av en arm som bara verkade löst fastsatt på den seniga kroppen. Hans långa hals slutade tvärt vid ett litet runt huvud och ansiktet log utan att kunna dölja den utmattade personen bakom. Han skulle ge sig iväg när jag kom men han somnade ideligen över sin fransk-engelska parlör. G försäkrade honom om att han inte störde vårt tentapluggande om han la sig en stund ovanpå den bäddade barnsängen. En timme senare smög han ut ur rummet, knäppte jackan ända upp i halsen och frågade G om det var kallt samtidigt som han drog på sig ett par nyputsade skor. It was very nice to meet you. I hope we will meet again. Han levererade fraserna prefekt. Om jag inte hade tjuvkikat i den lilla parlören och sett bilden på två konverserande män i tropikhattar hade han kunnat lura mig att fortsätta prata engelska som han inte skulle förstå. Så gick han för att möta upp de andra papperslösa som inte heller kan åka hem tomhänta.
onsdag 3 juni 2009
Att vara behövd är att bli sedd
Jag visste inte vart jag skulle ta vägen med det där pirret. M jobbade sent, Tracy Chapman var den första jag fick syn på.
Så det är så här det känns när pengar plötsligt förvandlas till självkänsla? I’ll revel in their attention, and mountains, oh mountains o’ things. Hans röst darrade när han berättade om banken som inte idkade välgörenhet i kristid. Åh! Jag kreverar av kriminell tillfredsställelse! Finally the tables are starting to turn, talkin’ bout a revolution. Hans röst låter så annorlunda, den låter som blottad strupe. Mina egna ord låter stumma som ärtpåsar mot plastgolv, som överlägsen filantropi och revansch. Love is hate, war is peace, no is yes, and we are all free.
Bild: Lillian Bassman
Så det är så här det känns när pengar plötsligt förvandlas till självkänsla? I’ll revel in their attention, and mountains, oh mountains o’ things. Hans röst darrade när han berättade om banken som inte idkade välgörenhet i kristid. Åh! Jag kreverar av kriminell tillfredsställelse! Finally the tables are starting to turn, talkin’ bout a revolution. Hans röst låter så annorlunda, den låter som blottad strupe. Mina egna ord låter stumma som ärtpåsar mot plastgolv, som överlägsen filantropi och revansch. Love is hate, war is peace, no is yes, and we are all free.
Bild: Lillian Bassman
tisdag 2 juni 2009
Allt går att motivera
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)