Mycket smakar gott, mindre smakar mer

Mammas första möte med M’s föräldrar gick i stort sett smärtfritt förutom två informationsmissar. Jag glömde att min skira, politisikt korrekta familj ofta behöver vägledning för att undvika andnöd i vissa situationer. Mormor borde ha varnats för M’s pappas oförbehållsamma kärlek till gamla personer och hans tvångsmässiga skämtande. Jag borde också förberett min familj bättre på den olssonska klanens outtröttliga lust att medvetet provocera och debattera. Mammas nya kille var också med, vi bodde alla nio under samma tak och jag var den minsta gemensamma nämnaren in the potpourri from hell. Inte för att det var direkt helvetiskt utan mer så att alla var så fantastiskt fascinerande omaka.

Bild: Jan Steen