I går lämnade vi av en hammock hos mamma, det tog ungefär sju minuter. Hon kramade mig fem gånger, strök mig över kinden fyra gånger och sa att jag var söt två gånger. Trots att hon blivit så smal det senaste året såg hon sprickfärdig ut, jag kan nästan svära på att jag såg lite kärlek rinna ut ur ena örat innan hissdörren gick igen efter henne. Jag har inte träffat honom än men jag kan ju inte annat än gilla honom skarpt. 
De svarta väggarna och den fuktiga värmen av alltför många kroppar på ett alltför litet utrymme gjorde säkert sitt för att framkalla yrseln och illamåendet. Videon från Liljeholmsbron gick i en loop, fötterna som spjärnade mot biltaket blev prolog till jackan som träddes på kalla armar för att nästan direkt krängas av, plockas upp, ramla av och hängas på igen. Att titta på inspelningen och veta att hon hela tiden visste att det inte var på riktigt medan andra oroligt följde hennes varje rörelser gjorde mitt hjärta beklämt och förvirrat.
Jag hade några sedlar i plånboken som kunde blivit en del av ett par skor, men det blev stenar istället. Arton olika mineraler och bergarter snyggt uppdelade i numrerade fack. Muskovitglimmer är en favorit, det fantasieggande namnet föder drömmar om Moskva och kalla kvällar framför kakelugnens luckor. 
Den biträdande rektorn på skolan jag besökte idag lyckades på något outgrundligt sätt väcka ont blod hos min manlige studiekamrat, varpå denne avbröt fröken biträdande rektor med ett brandtal om sin aversion mot lärares övertid och dess kvinnliga struktur. Han menade att det var symptomatiskt att det var just han som tog upp detta brännheta ämne då han var man och det var ju faktiskt den stora andelen kvinnor i yrket som gjort det kutym att arbeta övertid utan lön. Ge mig styrka!
Fröknarna på dagis, min bästa vän, min storasyster och min mamma, det vill säga hela min värld. Alla var de eniga om att snor som drogs in i näsan istället för att snytas ut i en näsduk fastnade i bihålorna där det till slut skulle komma att tränga bort hjärnan. Det här är den barndomslögn jag haft mest problem med att skaka av mig. Ingen har någonsin dementerat uppgifterna och deras ord står mot min egen begränsade erfarenhet, således tar jag det säkra före det osäkra. Så om ni ser ett miffo på tunnelbanan eller kanske i affären som plötsligt sträcker på halsen och låter näsan peka rakt mot taket så är det bara jag som inte har några näsdukar med mig i dag heller.
Det är tur för M att vi har ett så underbart träd utanför köksfönstret.
Nytt mod är repat efter fjolårets totala balkongfiasko, allt är förberett för en strålande säsong. M sover på soffan och jag fantiserar om hur jag kommer trona på terrassen likt en blomstrens Esmeralda, exotisk och underskön. I ett försök att levandegöra balkongen i väntan på den stundande prakten har jag införskaffat en förtjusande agapadda i plast, i full storlek härskar den tillfälligt över den gräsgröna mattan.
Ibland tog pappa med sig mamma på affärsmiddagar. Mormor kom och lagade pannbiff med stekt lök så att mamma kunde ägna sig åt sin toalett. Hon fönade håret och de tre ringarna på höger ringfinger dansade fram och tillbaka. I en av ringarna fanns mitt namn snirkligt inristat, det gick bara att se om ringen togs av. Mamma hade den alltid på sig men jag visste att mitt namn hoppade omkring tätt mot hennes smala finger. Ur en korg i garderoben plockade hon fram ett par släta blanka handskar och en alldeles ny förpackning strumpbyxor av den sort som skimrar när ljuset faller på dem. Utan att jag frågat förklarade hon att strumporna var alldeles för dyra för att riskera att repas av de röda naglarna. Om det var en verkligt fin middag tog hon fram klänningen med svart rynkad överdel och blommig fladdrande kjol. Toppens breda urringning visade nyckelbenen och smet åt ända ner till höften där kjolen böljande tog vid. Från pianopallen kunde jag sitta och se på, utan att vara i vägen, hur hon la makeup och satte pärlhalsbandet runt halsen. När allt var klart sprutade hon försiktigt Lancômes Trésor på handleder och hals, hon vände sig mot mig och frågade hur hon såg ut.
