Min lärare på den här kursen häver ur sig så grova generaliseringar och antaganden att jag mestadels sitter stum av indignation. Hu så han provocerar mig! Idag när jag precis vaknat upp efter en period av intensivt tecknande av blomrankor i blockets marginal hörde jag honom prata om artefakter och vidare om miniräknarens inverkan på hur vi ser på räkning. Plötsligt svävade han iväg till sitt lokala konsum; det är ju tack vare miniräknarna de kan sitta där bakom kassan och bara svisch, svisch dra såhär, inget tänk alls. Den hårt extraknäckande kassörskan i mig vred sig som masken på kroken. Han backade på sitt gubbiga antisätt genom att överlägset medge att han var lite elak. Jag återhämtade mig lagom till att höra den här märkliga mannen snabbt och utan samvete halshugga alla vuxna som läser fantasy; vad är det för människor som läser sånt! Det kan ju knappast vara bildade människor som fortfarande läser sagor! Fördomarna och generaliseringarna trycks upp i ansiktet så till den milda grad att jag misstänker att det är frågan om någon experimentell undervisningsstrategi.
10 kommentarer:
Argh, jag lider med dig. Han låter vidrig. Fin karaktärsstudie.
Åh jag känner hur det kokar i från tårna. Men har han inte mer förstånd så ska man kanske tycka synd om honom. Tänk så många härlig historier han aldrig fått höra eftersom han inte läser sagor. Jag undrar i mitt stilla sinne hur han definierar sagor.
J och Kersti - lite sagor är nog precs vad han skulle behöva. Om jag förstod honom rätt så tror jag han menade att allt som inte är realistiskt är sagor. Men mest av allt behöver han få se sig själv ur ett helikopterpespektiv, då kanske han till sist kan upptäcka hur pedagogiskt ineffektivt det är att förolämpa eleverna och sedan försöka lära dem något.
Söndra och härska Anna.
O... känns inte bra Anna. Inte bra. Kanske är det undervisning men jag vet inte... Har du sett något i kurslitteraturen som kan underbygga hans argumentering - miniräknaren - jag lovsjunger den. Anne-Marie
Näe A-M, jag tror inte att hans undervisningssätt går att koppla till litteraturen. Jag antar att det är han sätt att vara bara. Han gillar att vara lite motvals och provocera, han är nog inte riktigt medveten om vilka effekter det får i klassrummet. Igår inledde han dagen med att berätta att han var lite krasslig och att hans fru som också är lärare hade sagt åt honom att han skulle låta oss elever tala lite mer så att han kunde få vila lite. Men det ville han inte, utan menade att det var slöseri med tid att låta eleverna aktivt och verbalt delta i lektionen. Tror du att någon sa något sen när han frågade om vi ville säga något angående föregående lektion? Det är synd för han har bra saker att säga också, men de är inte alltid så lätta att höra.
jag önskar att han vore ...unik...
Tur att det finns även andra sorter...och insikten om hur man inte bör bemöta får du med dig
Fanns det inte i kurslitteraturen. Jag tror det är bra att du reagerar, för ibland tror jag att lärare av alla de slag kan göra generaliseringar i grova drag lite utan att tänka sig för. Jag förespråkar en medveten undervisning där man är medveten om vad det är man har för uppdrag och hur man framför sitt uppdrag. Lärare har inte fritt rum att uttrycka sig om vad som helst-och hur som helst - men det viktiga är att du reagerar - för då kommer du åt något hos dig själv - SÅ VILL DU INTE GÖRA. Det är nog bra. A-M
Tur att jag inte var där då han sa så, då hade jag varit tvungen att döda honom.
Ja JM, drastiska åtgärder kan ibland vara den enda åtgärden. Men nu är jag ute på praktik i tre veckor, så nu klarar både han och jag livhanken.
Skicka en kommentar