Ledig måndag

Sådana här dagar är balkongen räddningen. En ledig dag med tusen saker tänkta att göras, men utan några måsten. Stress, rastlöshet, oro och fridfull ensamhet avlöser varandra i ett oändligt känslomässigt kretslopp. Det är något som jag glömt, jag vet det. Jag har försökt komma på vad det kan vara i flera dagar nu. Har jag glömt att säga till M att jag älskar honom den här veckan? Nej, jag vet att jag sa det i förrgår, när vi promenerade längs kajen. Men det är något viktigt som ligger och väntar på att få sin rättmätiga uppmärksamhet. Vi får reda på det tids nog, när bakslaget kommer och någons missnöje med mig ger mig en sten i magen.

Balkongen är alldeles perfekt idag, solen kommer bara åt min högra fot. Cumulusmolnen är fulländat blomkålsformade, tjocka med guldlysande auror och stålgrå bottnar. En fisktärna med familj har förirrat sig in till stan. De har bosatt sig på vårt hustak och skriker nu åt människor och kråkor som kommer för nära. De borde inte vara här, hoppas de förstår det och flyttar när ungarna blivit större.