M brukar kalla mig för klimpen. Idag frågade jag om han då menade klimp som i guldklimp, eller mer som sopptillbehöret klimp. När jag förklarat vad det var för något, sa han retsamt att det var just det han menade. Men det är klart, om jag känner mig lite degig, varm och mätt så kan jag ju vara en klimp också. Vid närmare eftertanke så är det ju egentligen mycket trevligare att vara mjuk och varm än hård och kantig.
1 kommentar:
Japp. A-M
Skicka en kommentar