Så fort jag hade gått upp i morse kändes det att det här skulle bli en sådan där dag som bara kan bli hopplös. Det enda man kan göra, för att den inte ska bli en total plåga, är att förlika sig med att ingenting vettigt kommer att bli gjort.
Jag höll mig stilla hela dagen med hjälp av sändningarna från OS, men i ett olyckligt anfall av tristess började jag företa mig olika saker. Det slutade med svordomar och en cykelhjälm full med sur filmjölk. Nu ska jag inte göra någonting mer idag, förutom att vänta på nästa dag.
Foto: Doisneau
1 kommentar:
Hi hi... Anne-Marie
Skicka en kommentar