Familjemiddag

Vi blev bjudna på ost och kex innan kräftorna skulle tas fram. Osten var näst intill övermogen, camemberten var lätt grånad och luktade svagt av ammoniak. På en mattallrik låg en gigantisk bit gorgonzola, den hade börjat flyta ut, som om tyngdkraften blivit den övermäktig. Det blågröna möglet som envist höll sig kvar inom ostens ramar gav den ett utmärglat intryck, den liknade en gammal man med urgröpt ansikte. Till ostbrickan blev vi serverade en osmaklig historia om pappas och hans flickväns senaste festkväll… Jag som nästan aldrig blir packad! Ni har ju aldrig sett mig full, eller hur. Ett tag på restaurangen var jag bara helt borta va. Sen kom hans syrra och hennes brorsa, så tog vi båten,en Rib-båt alltså, å vi var ju helt kalas hela bunten… Ma och K log artigt och skrattade när pappa gjorde korta konstpauser i berättelsen. Jag avbröt efter den tredje turen med båten i en nattsvart skärgård och sa att de var helt dumma i huvudet som körde båten aspackade. Sen var stämningen för kvällen satt.