Jag har semester och det fanns ingen anledning att gå ut i det här vädret förrän jag drog ut allt ur köksskåpen för att omorganisera. Vädret, ledigheten, oförmågan att avsluta städningen och det faktum att M installerat det nya Officepaketet (som jag inte alls än förstår mig på), får mig att känna mig som tretton igen. Men kanske om jag visste hur det var, skulle jag känna mig som sjuttiotvå. Igår när jag stolt visade S min nya kikare och fågelguide kunde jag se mig själv åldras femtio år i hennes ögon.
Tackvare regnet känns den här lite ensamma och oorganiserade semestern inte lika krystad. Nu kan jag få sitta här i min röra och tro att jag skulle ha gjort något storstilat om solen sken.
4 kommentarer:
very nice! hahahahaha
What a great moment of reading blogs.
Vilka är de här tokarna? Anyway, regn är det ultimata vädret. Vi behöver befrias från alla ursäkter. Regn tillåter ensamhet, vansinne, och total dekadens.
Jag tycker om det här...för vi gör det vi vill och vi behöver vädret för att få göra det. Jag älskar att dra ut och titta på det jag tidigare lagt in. Helt underbart. Vilket fantastiskt alibi är inte regnet. A-M
Skicka en kommentar